Nu börjar det närma sig premiär i Landösjön, en sjö utanför Östersund. Jag har ofta lite problem med att fiska i sådana sjöar, där man sitter eller står mer eller mindre på varandra. Själva fisket skulle nog en icke fiskeintresserad klassa som "för mycket fritid". Lite kortfattat går det ut på att sitta så stilla som möjligt. Inga snabba rörelser för att skrämma Rödingen. Då Rödingen är en fisk som rör på sig en del under isen, så är det ingen idé att borra en massa hål och jaga den. 7 timmars väntande, inga hastiga rörelser och helst inte värma sig genom att borra ett nytt hål. Lägg till 10-15 grader kallt och blåst på det så närmar vi oss begreppet, idioti. MEN och jag menar verkligen men, det kan tänkas att det nappar några gånger under dessa timmar. Dessa napp får en verkligen att vakna ur vinterdvalan. Dessa jäkla Rödingar måste "hoppa" på kroken för i mothugget känns det som om spöt ska gå av.
Linda t.v. Malin t.h
Vi har bara varit upp en gång tidigare. Då blev resultatet, om jag kommer ihåg rätt, 7 rödingar på 4 personer. Största tog Linda på 1,3 kg (bilden ovan till vänster), en fin fisk. Så några monster har det inte blivit än. Men förhoppningarna finns och för att knyta an till min något negativa inställning till dessa sjöar och varför jag dock finner denna intressant är:
1. Sjön innehar en hel del rekord, 10.8 kg Röding och 11,4 kg Kanadaröding
2. Sällan man lämnar stället utan en fin kamp
3. Jag är en fiskeidiot men tyvärr med för LITE fritid
///Roger
Roger Danne
